Cick

Vi har väl inga hemligheter kvar 
men det är så jävla fegt att ge sig av 
Bohemerna, poeterna är svin 
och On The Road den fånigaste skiten jag har läst 
för Hjältar och Hjältinnor stannar kvar 
med ryggen upp mot väggen 
bara hud mot vassa eggen 
och de rivs och slår och bits 
för sina liv eller någon annans 
de får ingen belöning 
men de kräver ingenting 
bara gör, biter ihop och håller käften 

Älskling det vi mest av allt vill ha 
är någonting som aldrig kan bli vårt 
November är en mur av våt betong 
där en löjlig dröm om flykt föds 
för att krascha och sen dö 
men Hjältar och Hjältinnor stannar kvar 
De spottar hårt mot vinden 
och de värmer våra händer 
så vi inte tappar taget 
om den kärlek vi har rätt till 
De vågar tro och hoppas 
på att någon därute ser oss 
någon som hellre vill förlåta än fördöma oss 
för något vi inte visste att vi gjort